Varför faller valet på tik framför hane? Australian Shepherd uppfödare upplever idag att bara 1 på 20 valpspekulanter är intresserade av hane. Finns det något som uppfödaren kan tänka på för att utveckla hanar som fler vill ha?

Tyvärr tror jag att många har förutfattade meningar om att hanar är stökiga, bråkiga, hanhundsaggressiva och hormonella. En tik är lättare. Men är det verkligen så? Självklart är alla hundar individer och vi kan inte döma alla efter en kam. En annan faktor som är svår att bortse ifrån är den där känslan som bara finns där, denna individ oavsett kön, passar mig!

Temperament

Som jag skrev här ovan så pratas det mycket mer om hanhundsaggressioner än om bitchiga tikar. Att de flesta tror att hanar är jobbigare i vardagen än tikar är ingen nyhet. Jag har själv fått frågan om min hund är en tik eftersom jag tog med honom ut ur bilen och satte mig bland andra hundar, för det är inget man kan göra med en hane tydligen (jag har då en hane).

Vart går man som förstahundsägare av en ny ras för att få kontakt med uppfödare? Det bästa vore ju såklart att besöka en tävling inom den grenen man själv vill hålla på med, eller besöka olika kennlar men jag tror att väldigt många faktiskt besöker hundutställningar, som Stora Stockholm till exempel. Där vet man att många individer från rasen kommer att visas och chansen är stor att man kan prata med flera uppfödare.

Många kan dock uppleva just Aussiehanar på utställningar som galna. Är det så att hanar med mer testosteron är jobbigare att hantera? Och finns det ett samband mellan päls/massa och testosteron? Som de allra flesta vet föredrar utställningsdomarna hundar med mycket massa och mycket päls. Har detta bidragit till att hanhundarna även fått mer testosteron och att framförallt då drabbat hundar som föds upp för att konkurrera på utställning? Detta skulle mycket väl kunna vara något för uppfödarna att tänkta på.

Själv ser jag både tikar och hanar som uppträder dåligt på offentliga platser. Jag ser också fler och fler annonser om tikar som måste omplaceras p.g.a att de inte kan bo tillsammans med andra tikar.

Utseende

I rasstandarden kan man läsa detta:

”Den skall vara välbalanserad, något längre än hög och av medelstorlek. Hanhundens kroppskonstitution skall ha en maskulin framtoning utan att för den skull vara grov. Tiken skall ge ett feminint intryck utan att vara finlemmad… Rasen skall vara uppmärksam och livlig, smidig och vig, solid och muskulös utan att vara klumpig.”

Mankhöjd: Hanhund 51-59 cm, tik 46-54 cm

Storleksmässigt är det ganska svårt att säga hur stor en aussie ska/kommer att bli. En liten hane kan vara lika stor som en medelstor tik. Hanhundarna har oftast lite mer päls men skall absolut inte vara grova. En tik ska inte heller vara för späd eller vek.

Hemmet

En annan aspekt är ju vilket kön som finns i hemmet innan den nya individen skall flytta hem. Har man en tik hemma vill man oftast ha en tik till för att slippa den jobba perioden med löp. Har man en hane hemma vill man också ha en tik för att slippa eventuella spända och jobba hanhundsbråk. Enligt denna kalkyl verkar det som att endast förstahundsägare/ hem utan hund kommer att välja en hane.

Jag själv hade en hanhundsaggressiv terrier hemma när jag tog hem min andra hane. Med rätt inställning och tydliga regler och en konsekvent matte har detta fungerat hur bra som helst!

Avel

Vill man avla på sin hund kanske valet faller på en tik, framförallt om man är uppfödare och vill hitta en ny avelstik till kenneln. Men förutom allt jobb som en valpkull innebär, får man på en tik ”bara” ta fem kullar tillskillnad från en bra hane som kan ha betydligt många fler kullar och slippa det största jobbet med allt vad avel innebär.

I dagsläget vore det en verklig investering att skaffa sig en solid hane med bra hälsostatistik, med fina MH och MT test och meritera upp den.  

Tävling

Om man vill satsa på tävling borde valet av hane vara lätt. Även om tikar bara löper två gånger om året brukar detta ändå vara ett problem då de flesta tävlingar inte tillåter löptikar. Förutom löpet har i skendräktighet och ett ojämnt humör som de flesta tikägare känner igen. Planerar man att tävla mycket vill man inte att träningen ska försvåras för att hunden är inne i en viss humörsperiod.

Dessvärre har jag hört flera som kastrerat sina hanar för att de skall kunna prestera och fokusera på tävling. Är detta ett sätt för ägaren att göra det enkelt för sig eller är det så att fler hanar får mer och mer hormoner? Jag själv tror inte att de flesta hanar har problem med sina hormoner utan med att deras mattar/hussar lägger kravet på fokusering för lågt.

Väljer man att kastrera sin hund är det dock billigare att kastrera en hane än en tik.

Hur ser könsfördelningen ut på tävlingsfronten? Skulle även vara intressant att veta hur många av dessa hundar hane/tik som är kastrerade.

Top 5 Årets Aussie 2010
Vallning: 2 tikar
Bruks: 4 hanar – 1 tik
Lydnad: 3 hanar – 2 tikar
Agility: 1 hane – 4 tikar
Utställning: 3 hanar – 2 tikar

Top 10 Agility SM 2010
Large: 6 hanar – 4 tikar                                          Bästa Aussie, 8:e plats - hane
Medium: 2 hanar – 8 tikar
Small: 1 hane – 9 tikar

Top 15 Lydnads SM 2010                                      (ingen aussie deltog 2010)
8 hanar – 7 tikar

Top 10 Bruks SM 2010
Spår: 8 hanar – 2 tikar
Sök: 5 hanar – 5 tikar
Rapport: 4 hanar – 6 tikar
Skydd: 5 hanar – 5 tikar
IPO: -

VP statistik 12 godkända
2 hanar – 10 tikar

Den Aussie som har uppnått högsta MT poäng är en hane.

En första överblick ser ganska jämn ut mellan tikar och hanars prestationer men verkar ändå tyda lite på att tikar går bättre inom vallning och agility medan hanarna prestera lite bättre inom brukset och lydnaden. Kan detta ha något att göra med min egna uppfattning om tikar och hanar, nämligen att hanar jobbar mer för sin förare medan tikar jobbar mer för en belöning? Vallning är ju i sig en väldigt

självbelönande gren då vi använder hundens instinkter och agility kräver en ganska kort fokusering med en snabb belöning. I brukset och lydnaden behövs en hund som kan jobba längre stunder och hålla ihop i självständigt arbete (självklart är detta med självbelönande).

Min känsla är att hanhundar säger:

OK, säg vad jag ska göra så gör jag det.

Medan tikar säger:

Visa vad jag får så får vi se om jag gör det.

Detta är alltså tankar, funderingar och hypoteser kring val av kön. Jag har säkert missat många faktorer och alla har vi olika positiva och negativa uppfattninar kring ämnet.

Vad tycker Ni?